gSitter och deppar till min normla känslo sång..

Underligt hur känslor gör oss till människor men det är våra känslor som vi oftast får skit för...

Känner mig vilsen idag..

Som vanligt, förföljd, otrolig karma, och kan inte göra saker utan att jag tror att det bidrar till konsekvenser..

Jag hittar inte min plats i världen..

Känns som att jag är mitt i mellan, ingenstans för att vara exakt, varken helt nere eller bra, det gör att jag har svårt att fatta beslut.

Är jag medelpunkten?

Är det jag som måste rätta mig efter vad folk tycker, är jag skaparen av allt dåligt, är det jag som tvingar dom att bete sig på ett spec sätt..

Är jag den som ska få all skit? Vad är det alla vill, vad är det jag ska se, jag orkar inte med att vara vek.

Det går framåt men sakta... jag blir aldrig nöjd, när ska allt bli bra, måste jag kämpa hela tiden?.

Känns som att alla är arga för att jag itne kämpar tillräckligt, men jag orkar inte!

Det känns som att jag gör allt värre än vad det är, iaf enligt andras uppfattning.

Är det något jag ska få reda på, något som döljs, något som kan få mig att uppfattas som stöld.

Alla kraven.. dom skaver, jag vill vila, jag vill vara som alla andra, JAG VILL HA MIN JÄVLA DRÖMVÄRLD.

Jag är trött på allting blir problem, vart är min lycka, vem är jag, vad gör jag här..

Behövs jag enns, det är en oegenomtränglig vägg framför mig..

En som jag aldrig kommer få reda på..

Är den här världen bara min illusion?

Jag ser den bara genom mina ögon, inte genom andras och det kommer aldrig gå bort, jag vet inte enns om dom personerna finns. Jag ser bara allt genom min uppfatnning, inte hur andra ser världen.

OCH VART ÄR MIN JÄVLA FLICKVÄN, MIN KÄRLEK?

Jag vill ha henne nu, jag vill älska någon, mest av allt i världen jag känner mig ensam. Jag behöver någon jag kan kalla för älskling, någon som tycker om mig lika mycket som jag tycker om den personen. Att bara känna lycka när jag ser henne, att vi hittar varandra och att jag kan bli hel.

Jag behöver någon att älska!! </3

Här är länken till min känslo låt...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Jag är borta igen...  Minnerna flödar, sorgen, känslorna, kraften allting omringar mig, håller mig fast i sin flygande kvast. Mot slutet, som aldrig verkar lysa sitt ljus mot mig. Dagarna susar förbi, hinner inte tänka, bara skänka mina fel, känns so...

Med  fördomar kring namnet så tänker du säkert på att det här är en helt vanlig blogg, om en vanlig tonåring som har ett smeknamn, skriver om sitt liv, har många kompisar "irl" och på facebook. Har en kärleksrelation, festar och lever livet.. Om det ...